Älska mig om du vill

Även om allt jag vill är att du ska älska mig, kan jag inte kväva mig genom att tränga mig in i en form skapad av andra, i en form stöpt efter någon annan än mig.

En form som skaver, kräver och suktar efter att forma mig likt någon annan. Även om skavsår går att leva med så gör de ont och hindrar från att röra oss fritt. Fritt i vinden.

Jag väljer vinden. Jag väljer mig. Min form. Utan skav. Inte alltid lätt. Inte alltid självklar. Men ett måste.

Du kan se mig. Fri i vinden. Inte alltid den du vill att jag ska vara. Men du ser mig. Mitt jag.

Älska mig om du vill.

 

 

Mina ord.

Kram Elin

Annonser

Orden.

Orden från dagens yinyoga. Tillägnat Stockholm.

Vi

Vägen ut sker tillsammans.

Sida vid sida med en rustning av kärlek. Värmen från våra hjärtan bryter kylan från det okända och skapar ånga som stiger i luften.

Imma omvärlden med kärleken från din utandning, låt den omsluta, omfamna den som saknar den mest.

Våra gemensamma hjärtslag bultar starkt, tryggt som en dov trumma i evighet. Rytmen, monoton och kallande i dimman av ilska.

En hand som sträcker ut, berör, når, fångar och håller dig även om omvärlden ibland skrämmer med oförstånd och grymhet.

Tillsammans. Hand i hand med breddade bröstkorgar, modiga, stolta, öppna och inkluderande. Luften i lungorna och vibrationerna från våra hjärtslag.

Tillsammans är vi enade.

Tillsammans är vi starka.

Tillsammans går vi vidare.

 

Mina ord.

Kram Elin

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

När det blåser som mest, när stormen kastar dig fram och tillbaka så dagarna skakas om, det är då dina rötter kramar hårdare om jorden, rotar sig och fäster dig trygg. Det är då du måste våga öppna din mun, andas in djupt, tydligt och inhalera livets virvelvindar.

När orkanen närmar sig får du inte vika av för att undvika. Släpp ditt hår fritt, sträck på dig, vänd ansiktet uppåt och låt luften svalka din nacke. Låt håret locka sig, trassla sig i vinden för du vet att det kommer landa igen när det slutar att blåsa.

Utan motvind finns ingen medvind. Du behöver inte ha vinden i ryggen för att vara trygg, för att våga ta nästa steg. Bredda din bröstkorg och möt tornadon med ditt hjärta. Öppna din mun och slut dina läppar runt den kyliga luften, håll den för att sedan andas ut mjuk värme.

Låt luften vara fri, låt den virvla, existera som den är, utmana för att utveckla, kännas för att leva.

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

 

Mina ord.

Kram Elin

                (Bild: Pinterest, Flickr.com)

Orden till Unikum.

Jag är unik.

Jag är den jag är, med allt det jag är, med allt jag kan vara. Jag är unik.

Att det ska vara så svårt att se, att förstå och ta in. Inte för dig, men för mig. Den enda form jag behöver passa in i är min egen, den är unik. Jag är unik.

Jag ska inte behöva tveka, fundera eller undra om jag räcker, om det jag är räcker och är bra nog. Inte för dig, men för mig. Jag vill alltid veta att jag räcker. Att jag är unik.

Så utan att ändra, förändra, men också utan att vara rädd för förändring så vet jag. Jag är den jag är, med allt det jag är, med allt jag kan vara. Jag är unik.

 

Mina ord.

Om ni missade spellistan till ovanstående klass så hittar ni den HÄR.

Kram Elin

Spellista till dagens yinyoga: Unikum

Efter dagens yinyoga fick jag flera frågor om spellistan. Jag önskar jag kunde hänvisa er till en färdig Spotifylista men så är inte läget… däremot får ni den här istället ❤

The Black Sheep (Hans Zimmer mfl)

Om (Yoga)

Monument (Robyn & Röyksopp)

Near Light (Olafur Arnalds)

Your Soul (RHODES)

Let me keep this Memory (U137)

Sister (Ghost and tape)

Old Life New Life (Thomas Newman)

Happiness (Jonsi & Alex)

Peace (Stanton Lanier)

Your Favourite Color Is Green (James Newton Howard)

Aurora (Abby Gundersen)

Into Dust (Mazzy Star)

Bye Bye Macadam (Rone)

*När vi alla ville kramas efter klassen spelade jag ”Ready or not” (Fugees)

 

Kram Elin

 

Försöker fånga guldkorn.

Klockan är snart 22.00, det hettar på ryggen och plast-prasslar lite konstigt när jag rör mig. Jag har varit och påbörjat ett tatueringsprojekt på ryggen, ni får se om några dagar, jag är nöjd, jätte nöjd som vanligt, Ida på Studio Merentis är awsome.

Preppar inför morgondagens yinyogaklasser, myser av tystnaden i hemmet och lugnet som bor i mig. Jag är trött, ska upp tidigt i morgon men det känns bara bra. Ännu en dag av livet har passerat och jag har lyckats fånga några guldkorn som ger dagen värde. Det är så jag tänker, försöker, att fånga några guldkorn varje dag så jag kan samla dem till ett magiskt glitter att strö över minnet av vardagen. Istället för att låta ”ekorrhjulet” (för det finns där, tro mig) vara det drivande så försöker jag kika mellan ekrarna och se det som skimrar. Går inte alla dagar, men idag, igår och dagen innan. Tänker att guldkornen kanske kan få känslan av att tiden rinner iväg från mig, eller att livet bara passerar kan avta om jag tar mig tiden att upptäcka saker som gör mig glad och som jag vill minnas.

Dagens guldkorn: Den stilla cykelturen till jobbet när luften kändes frisk och jag inte hade bråttom, att jag har skrattat gott tillsammans med dagens alla klienter, tatueringen, mina vänner, leendet från mannen när jag kom hem, den mysiga nattningen med lillkillen, stillheten i kvällen.

Kram Elin

IMG_8835

 

Har börjat tjyvlängta…

Även om jag förespråkar att ”leva i nuet” så har jag börjat tjyvlängta till 2017. Tycker 2016 varit awsome men på nåt sätt ger tanken på 2017 mig en smygande leende som att typ det frö som såddes och började gro under 2016 ska få växa sig starkare, rota sig och kanske börja blomma. Ja nog fasiken ska det färgsprakande få blomma.

Om vi kikar på min ”passion of passions” dvs gruppträningen då… Än så länge har jag fortfarande jullov från flera av mina klasser men från och med januari drar jag igång igen, wiiiiii vad jag saknat det, ni vet untz untz, mys pys och dynamiken från varmt hjärta till högrött face med brett leende och hög på endorfiner.

Så här ser mina klasser ut from januari 2017:

Måndag: Cycling Interval 60min kl 17.15, SATS Sveavägen.

Tisdag: AMP 45min kl 11.00, SATS Regeringsgatan

Onsdag: Yinyoga 60min kl 06.45, SATS Sveavägen.

Yinyoga 60min kl 10.00, SATS Stureplan

Torsdag: Cycling Interval 45min kl 06.45, SATS Hötorget.

Cycling Interval 45min kl 12.15, SATS Hötorget.

Fredag: Yinyoga 60min kl 07.00, SATS Stureplan

Shape 45min kl 11.00, SATS Stureplan.

Hur det känns? Jag skulle säga ”gött mos” på den. Hoppas vi ses.

Kram Elin 

Tacksam för att andra släpper in, mig, mina ord, mitt hjärta.

En aning, eller en hel hög för lite sömn mellan igår och idag, men med massa härliga erfarenheter, bekantskaper och allt det där rikare är jag nöjdare än nöjdast. Dagens motto har varit lite (eller mycket) ”tack och lov för kaffe och smink”. Ha ha ha, ser fram mot en god natts sömn och kommer gå och lägga mig så där löjligt tidigt.

Bakom trötta ögonlock vilar en mjukt glad blick. Tacksamma tankar och lite sådär ”men det är ju jag som ska tacka”. Det var lite mer än ett år sedan jag började hålla Yinyoga-klasser på SATS och valde från första klassen att följa mig hjärta och låta deltagarna ta mig som jag är, med allt det jag är. Försökte trots mer eller mindre planerade klasser låta just hjärtat vara det som är ledande i mitt ledarskap. Känna in rummet och tillåta det att påverka mig.

Det har känts rätt.

Yinyogan har liksom omfamnat mig och mitt jag från första stund.

Dagen har i den där lummiga tröttheten gett mig hjärta tillbaka. En fin julpresent med ett fantastiskt fint brev som väntade på mig i receptionen från en anonym klassdeltagare. En chans att få dela mina tankar om yinyoga på yogobe.

Det är jag som ska vara tacksam. För att andra tar sig tiden, är, kommer, lyssnar, läser, tar in eller ibland bara låter det passera. Tacksam för att andra släpper in, mig, mina ord, mitt hjärta.

Hmmm, mat väntar, sen blir det nog en kopp kaffe till även om sminket nu har gjort sitt och letat sig i gravitationens riktning.

Tack ❤

Kram Elin

elin pale

Vill gärna ha yin, riktigt jäkla yin.

Yin och yang. Både motpoler och kompisar. De kompletterar varandra och bägge behövs för balans.

Yin ger mig kravlöshet, icke presterande, fascia och bindväv, stilla, introvert, mörkt, lugn ända in i själen.

När jag kör yinyoga kanske jag låter vissa delar vara lätt rörliga och dynamiska som tillval för att sedan kunna stanna helt stilla. Men oftast så låter jag min yin vara riktigt jäkla yin. Om det är min egen praktik så vill jag gärna ha min yin tyst, ensam, avskalad och nästan brutalt ”in my own face”. Jag behöver den, i en värld, i ett samhälle där så mycket handlar om prestation, krav, måsten, borden, regler och allt möjligt och omöjligt att ta ställning till. Jag behöver den men det är inte alltid jag tar mig tiden till den, tar mig tiden till mig själv. Jag tror någonstans att motståndet sitter i att möta mig själv de perioder när det inte bara är ett lugn jag möter i själen, så där in my own face…

Jag tänker att vi alla behöver forma vår yoga till det vi är i behov av, nu, nu, nu. Det vi på riktigt själva behöver, inte det vi tror att andra skulle säga att vi behöver, eller på det sätt andra tycker att det ska vara… Det jag vill säga är att mitt sätt är inte ditt sätt. Jag tror inte riktigt på regler inom allt, inom yoga, i livet. Jag tror en del regler begränsar oss i att uppleva och leva inifrån och ut, och utifrån de vi är, de förutsättning och behov vi har. Så istället för att rama in allt, sätta stämplar på vad det är och hur det ska vara för att vara rätt hoppas jag vi kan känna mer inåt och utan definition ge oss själv av det vi behöver mest.

Det jag behöver mest just nu är yin, som är (för mig) riktigt jäkla yin. Det och modet att landa och faktiskt möta det som väntar.

Kram Elin

 

 

Nya tider, dags att rocka lite nytt <3

Imorn är det måndag och ny vecka, på SATS innebär det även julschema med lite reducerade klasser och för första gången på huuuuur länge som helst har jag ledigt från kvällsklasser. OMG har en gått å blivä vuxen?

Måndagscyklingen på Sveavägen kommer tillbaka igen i januari (sweeeeet för det är min daaarling), däremot har jag valt att lämna över min fina tisdagsyoga som vara min första egna SATS-klass. Får det inte att lira med familjelivet. Självklart känns det lite sorgset att ”lämna” mina helt fantastiska tisdags-yogisar men ser det som att ”var sak har sin tid” och är otroligt tacksam för varenda person jag fått möta där i yogasalen och varenda klass jag fått delat med alla som tagit sig tiden att komma sena tisdagskvällar. Istället för att köra tisdagskvällarna på Sveavägen börjar jag från och med kommande vecka att istället köra yinyoga på onsdagar 06.45, såg att den var överbokad och håller alla tummar och tår för att hela högen av stammisarna från tisdagarna gör mig följe i ottan på onsdagar.

Sedan terminsstarten har jag kört en nyinlagd cykelklass på torsdagsmornarna på SATS Hötorget som jag så klart gått och blivit tokkär i, bästa starten på en torsdag, whooop whoooop. Nu under några veckor i jul får vi torsdagstokar ta lite sovmorgon, men tack å lov är det dags att ställa klockan tidigt sen i januari igen. Däremot utökar jag istället mina torsdagar med lunchklass i cykel på Hötorget redan nu i veckan som kommer. Jag har turen att få trampa ett mamma-vick 12.15 på just torsdagar. Fantastiskt kul!

Så dags att rocka lite nytt, hoppas vi ses.

Kram Elin