Nu ska vi leva loppan.

Fasen vad det ligger i tiden att delta i lopp, i helgen har ju till exempel Tjejgirot, Tough Viking och the Color Run varit och Facebook spritter av glada sköningar som varit med och stolt visar upp sig. Me like ❤

Ja, jag är ju en av de där tokarna som anmäler sig mer eller mindre utmanande lopp för att fästa träningsfokuset på något faktiskt så att motivationen håller i sig, och för varje lopp jag genomför så ökar liksom suget efter mer. Att göra det igen. Kanske inte alltid göra något ”värre”, något längre eller farligare. Utan helst göra samma sak en gång till för att se hur det är en andra gång. Har erfarenheten och förbättrad träningsrutin gjort något?

Ärligt… så är det klart att jag bryr mig om vad jag gör för tider, det är klart jag vill förbättra, men jag har faktiskt också under den här sommaren på riktigt lärt mig vad olika förutsättningar gör för resultaten. Att det på riktigt inte ger något att jämföra sig med andra. Och att även om loppen i sig är sjukt roliga att genomföra med allt som också är runt om kring, så ÄR det faktiskt resan mot loppen som är själva guldgruvan.

Jag ser fram mot bla Lidingöloppet MTB, Vätternrundan och Cykelvasan 2016. Men framförallt ser jag fram mot det som börjar NU, uppladdning, planering, träning, gemenskap, asgarv, pannben, motgångar, framgångar och ALLT det där som är på vägen mot loppen.

Allt är inte för alla. Och gillar man inte att ”loppa sig” så tycker jag absolut inte att man ska göra det bara för att alla andra gör det. För MIG är det en glädjetrigger och helt klart 100% gött mos. Så då rullar vi då…

IMG_8613

 

 

Annonser