Jag är någon annan idag. Men jag saknar dig. Fortfarande.

Om du bara ser mig för den jag var, som du minns mig, som jag var då så kommer du aldrig att se mig som den jag är. Även om den jag var var någon bra så är jag någon annan idag. Spår från förr sitter nog kvar som linjer på min hud, som ögonkast  i ögonblick då nuet försvinner och dåtiden fattar sitt grepp om mig. För en kort sekund kanske jag faller tillbaka, existerar som en skugga från förr. Men sekunden är kort och snart strålar hjärtat inuti och alla skuggor fräts bort.

Om jag bara ser dig som du var då kommer jag aldrig se dig för den du är just nu. Se den du blivit när ditt hjärta har börjat stråla och skuggorna från din blick inte längre finns. Även om jag vet att du är någon annan nu så ligger mina skuggor kvar över mitt synfält och verkligheten blir disig av minnen som inte går att släppa. Jag önskar jag kunde kliva ur min egen skugga av dig för att se den du är nu, och låta dig existera på det sätt jag alltid önskat.

Jag kan inte kräva, efterfråga av någon annan det jag inte kan ge själv. Men jag fortsätter att hoppas, att längta, att önska. Jag fortsätter att själv skala av mig blad från förr, låta dem falla då jag inte behöver dem längre, ser dem försvinna i vinden av tiden som passerar. Hoppas att du också ska se dem. Se dem försvinna. Se det som finns kvar. Den jag är. Nu.

Kanske kan du då låta mig komma in. Kanske kan jag då låta dig komma in. Kanske kan vi då mötas på det sätt som saknas mig.

Om du inte ser mig för den jag är, nu, kommer du aldrig se hur mycket du saknas mig. Om jag inte vågar se dig för den du är, nu, kommer jag aldrig våga sakna dig. Jag är någon annan idag. Men jag saknar dig. Fortfarande. ❤

Kram Elin

10818582_10152444808741366_1554332800_n

 

Annonser

Att få vara saknad.

Det är bitterljuvt.

Att vara saknad.

Oavsett om det är ens barn, ens familj, ens stammisar på klasserna eller ens vänner som saknar.

Att vara saknad innebär ju att man är någon de tycker om, att man gör något de tycker om och att de vill ha mer.

En slags bekräftelse.

Att vara saknad kan också innebära ett dåligt samvete för att man inte hinner, kan eller faktiskt måste prioritera bort någon eller något ibland.

Att sakna någon är också bitterljuvt.

Att längta så det gör nästan ont, men också den där härliga känslan av att man tycker så mycket om den där personen man saknar.

Även om man kanske aldrig mer får chansen att ses.

images