Att glöda.

Ja, för fasiken, idag glödde jag. On fire, all in med hjärta och själ så det bara skriker om det. Klasser och klienter har varit mums. Familj och vänner nära inpå, både fysiskt och ,entalt. Trött som sjutton idag, mååååste lära mig att lägga mig tidigare…som typ nu…men håll i hatten vad gött det har varit idag.

Det handlar för mig mycket om att veta att mina pojkar, min familj mår bra, är glada och njuter av livet. Då är det liksom som att hjärtat inte kan stängas. I morse fick jag en film när lillkillen dansade loss i ”hockeydansen”. Blev tokglad i hela kroppen. Grabbarna gav mig energi från start.

Det handlar om att inte förminska sig själv, ta sin plats och ni vet, tro på sig själv. Det är ju så, på riktigt. Att sträcka på sig, VETA att man jäkligt bra preciiiiis som man är, att inte böja sig bakåt och bara vara någon annan till lags. Lugnet, tryggheten veta sitt värde. Yes, yes, yes.

Inte oroa ihjäl sig för minsta sak (jag har en tendens att göra det…) Lära sig att ta det lite som det kommer, det där ”Det är vad det är, det är som det ska”… Jag övar på det, blir bättre på det och njuter av det. Njöt av det idag och det blev bra.

On fire. Trygg på jorden. Lekfullt och livligt som forsande vatten. Fri som luften i varje andetag.

Att glöda. En sån dag idag. En sån dag jag spar på och låter forma mig. ❤

kram Elin

Annonser

Vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Till dig min son, att läsa när du blir äldre, när du behöver det som mest, när du orkar som minst och när några ord kanske kan hjälpa dig på vägen.

Sluta aldrig att tro på dig själv. Fortsätt kliva på i livet med direkta, tveklösa och stora steg. Världen är din och du kan bli precis allt det du vill, sluta aldrig att tro, sluta aldrig försöka. Ibland snubblar vi och faller, men det är då vi lyfter blicken högre och vill ännu mera.

Sluta aldrig vara dig själv. Du är underbart unik. Det finns ingen som du och allt det du själv kanske vill skala av eller förminska är precis det som gör dig så fantastisk. Ingen är som du.

Var ödmjuk och behandla andra med respekt. Genom att hjälpa och lyfta andra, genom att lära dig från andra och se dina medmänniskors värde kommer du växa. Andra kommer att lära av dig och behandla dig med respekt, de kommer växa.

Sluta aldrig älska. Andra och dig själv. Livet kan göra ont men om du glömmer eller gömmer ditt hjärta kommer livet bli kallt. I kyla är det svårt att blomma och vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Var stolt. Över det lilla och över det stora. Var glad och se även de små sakerna i livet och i dagen, bara du vågar se dem så finns de där. Sträck på dig och stråla så där så hela omgivningen glöder.

Sluta aldrig att känna.

Bara var dig själv, precis som du är med allt det du är. ❤

Till dig min son, men också till alla ni som behöver det som mest, nu eller sen. Tillåt dig själv att slå ut i blom för vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Kramar Elin

 

 

 

I det eminenta sällskapet av mig själv.

Man kan liksom bara göra så gott man kan, sen får man lita lite på ödet också… tankar en kväll som denna.

Har haft en mjuk och skön dag med sol, massa yinyoga, goa klienter och en soft kväll zu hause. Morgondagen blir det lite mer klös i så allt gott med dynamiken som livet bjuder på, sweeeeet.

Lugna dagar ger utrymme till reflektion. Jag har lärt mig att tänka tankarna klart och sedan släppa iväg dem med favvomantrat ”det är vad det är, det är som det ska”. Jo, det finns en mening med allt och kan man bara se den är det lättare att lära sig om livet och kanske till och med njuta lite extra av det som man faktiskt existerar i oavsett om man ser fram mot det som väntar runt hörnet eller ej.

Dagen bjöd på drömscenarion med mysig andra frukost i den eminenta sällskapet av mig själv, där nya drömmar nystades fram och plitades ner i det nu överfulla blocket, oh yes… Jag har laddat mig med både fysisk och mental power och är redo att fortsätta att ta för mig av världen och livet likt The Chemical Brothers levererar i låten Galvanice… Dont hold back… såååå, det ska jag inte.

Det är vad det är, det är som det ska, och jag ska fasiken fortsätta drömma, leva och sätta planer i verket.

Kram på er.

Elin

IMG_7765

 

 

 

 

 

The Power of You

Don’t you ever hesitate, take that next step, the step that allows you to become even more of you. The step that allows you to se the full power of you.

Don’t you ever bend yourself backwards just to please someone else, because you are scared of their reaction of resistance. Stand tall, stand strong, let them se and experience the full power of you.

Don’t you ever hold back the essence of you, whatever it is, whatever it feels like, whoever you have in front of you, around you or behind you. Don’t you ever hold back. Show it all. See it all. Be it all. The power of you.

 

Mina ord

Kram Elin

Orden till Unikum.

Jag är unik.

Jag är den jag är, med allt det jag är, med allt jag kan vara. Jag är unik.

Att det ska vara så svårt att se, att förstå och ta in. Inte för dig, men för mig. Den enda form jag behöver passa in i är min egen, den är unik. Jag är unik.

Jag ska inte behöva tveka, fundera eller undra om jag räcker, om det jag är räcker och är bra nog. Inte för dig, men för mig. Jag vill alltid veta att jag räcker. Att jag är unik.

Så utan att ändra, förändra, men också utan att vara rädd för förändring så vet jag. Jag är den jag är, med allt det jag är, med allt jag kan vara. Jag är unik.

 

Mina ord.

Om ni missade spellistan till ovanstående klass så hittar ni den HÄR.

Kram Elin

Sträck på dig, tro på dig själv, älska dig själv och äg ditt liv.

Ja, för fasiken. Untzet från klassen i kväll sitter fortfarande kvar. Jag var stark idag, det var gött, riktigt jäkla gött. Helgen har lämnat mig med energi och power, jag går omkring med känslan av att jag vill köra en whooop whooop och high five med hela omvärlden. Så där ända upp tandköttet taggad på livet och med en längtan efter att få ”äga mitt liv”.

Ni vet när man ”äger sitt liv”, sin glädje, sin styrka, sina tankar, sina känslor, sina åsikter, sina kunskaper och det känns som att man står pall för vaaad som helst. Precis så känns det, lite ”do what you want, but im going to rock on”.  Ha ha ha det är väl endorfinerna från klassen och fina människor jag mött idag som talar till mig, men fasen det är ju ett galet gött sätt att börja veckan på!

Sträck på dig, tro på dig själv, älska dig själv och äg ditt liv. Äg din vecka som är början på resten av ditt liv. Bara rock on honey, du är så jäkla grym, säg det till dig själv och tro på det, för det är sant.

Kram Elin

Att stå kvar när det blåser.

Jag ska erkänna att jag många gånger tänker just många gånger innan jag tar beslut, jag är sällan impulsiv och spontan utan vill gärna vrida och vända på tankar och möjligheter innan jag ger ett ja eller ett nej.

Där i min bakficka bor det lite konflikträdsla och en invand tanke på att vara till lags, inte ställa till det, inte ska väl jag och nej men det är ingen fara. Nu börjar det där invanda beteendet blanda sig allt längre ner bland fickluddet och orkar allt mer sällan upp till ytan. Tack å lov för det.

Fortfarande analyserande i tankar och beslut men allt mindre är de formade efter vad jag tror att andra skulle ha gjort, eller vad jag tror att andra tycker jag ska göra, vad jag ska skriva, vad jag ska välja etc.

Det är skönt, det är gött, att kunna kliva fram i slutet av tanketråden, fnysa bort de där ”jag borde” och istället sticka ut näsan i vinden välja utifrån mig själv. Välja, tycka om valet och att stå kvar om/när det blåser.

Mitt mindset denna vecka blir: Att stå kvar när det blåser ❤

Kram Elin

images

Trust the journey…

Ja, när man kikar på livet, lite längre än bara dagar och kanske mer än veckor tillbaka, det är då man märker den, förändringen. I större perspektiv blir det liksom lättare att se. Det som först kanske var skrämmande och främmande känns plötsligt så naturligt och självklart. Det som var en resa är nuet.

Vi är människor, vi anpassar oss, vi kan påverka, vår liv genom val, genom att acceptera förändring och, lita på att resan till slut tar oss dit vi vill, dit vi ska.

Det kan vara i stort och smått, men jag tänkte på det minst två gånger idag, hur annorlunda det ändå ser ut i min vardag om jag jämför med ett år sedan. Som när jag idag kunde sluta tidigare och hämta lilleman lite tidigare än planerat (nu var han dock en surkart idag men…), hur jag utan dåligt samvete tar chansen att också lägga lite mer tid på mig själv (även om trainern bara lockade lite lagom just idag), hur ledigheten känns lockande och inte stressande, att jag litar på att det blir bra.

På olika sätt för oss alla, som sagt i stort och smått, men ändå…trust the journey.

Kram Elin

När jag är mig själv är jag inte svag.

Ensam är inte stark, men när jag är själv är jag inte svag.

I djupet av mitt jag, i min kärna, vilar en dov och mjuk trygghet. Vetskapen om att det som existerar där kommer att förbli, att kärnan och djupet förblir det det alltid har varit. Samtidigt förändras allt konstant. Inuti, utanpå och runtomkring. Inget är bestående men kärnan är intakt.

Kärnan består av vetskap och kunskap om att allt kommer att förändras, att inget är för alltid men vissa saker är för evigt och evigheten tar aldrig slut. Kontakten med jaget, med djupet och ytan gör mig stark och lämnar mig aldrig ensam.

Jag är inte ensam. Inte alltid stark men alltid jag, och när jag är mig själv är jag inte svag.

 

Mina Ord.

Kram Elin

 

 

Ett nej kan göra ett annat ja så himla mycket bättre.

Det var mörkt när jag hojtade in till jobbet i morse, det var mörk när jag skulle hem, har nog inte sett skymten av dagsljus idag, eller jo det har jag ju men det känns som att det har varit tokmörkt idag.

Nu lyser julstjärnan, lillkillen sover, mannen ska snart på hockeyträning, cykeln är rengjord, väskan packad och kvar väntar te-mys med en vän. Det känns som lyx att ha tid över, tid som inte fylls av måsten, som fylls av sånt jag vill göra.

När jag tänker tillbaka på senaste året så har jag nog haft mer sådan tid 2016 än vad jag haft på väldans många år. Kravlösa eftermiddagar, lugna kvällar och energi kvar när arbetsdagen slutar. För att vara en person som gärna kastar upp ett helt bollhav i luften samtidigt för att sedan försöka jonglera bollarna till alla andras och min egen tillfredsställelse så har jag slängt upp förvånansvärt få bollar i taget det här året. Många bollar, helt klart, men inte så många åt gången.

Jag har lärt mig att säga nej, att prioritera och lägga undan några bollar. Hivat iväg ett gäng andra bara för att det är så jäkla kul och levt på energin de gav längre än vad jag gjort utan. Tack ni som kämpat för att få in det här i min knopp ❤

Jag gillart. Och jag hajar att ett nej inte behöver vara negativt, ett nej kan vara ett sätt att värdera sig själv eller någon man har nära. Ett nej kan göra ett annat ja så himla mycket bättre. Jo, jag har sagt massa ja också, bra grejer, good stuff. Vi är så rädda för att vara obekväma och anses vara mindre bra (?) om vi säger nej. Men jag menar om magen viskar nej, och du anar att viskningen kommer bli starkare och sen mer eller mindre skrikas ut om du faktiskt säger ja, så säg nej. Hmmmm, är ni med.

Jag gillart och kommer fortsätta säga både ja och nej, utifrån mej. Ett rim som får bli veckans ”mindset en måndag”.

Kram på er.

Elin