Världsarolig premiär på Skandisloppet

Jag är kvar, jag är här, det har bara varit mycket att göra med resten av livet så jag har fått pausa skrivandet här några dagar…ni vet…livet.

Så i fredags när jag liksom gjorde en ”fredagsutandning” och tänkte att helgen blir sooooft så rullade det in ett meddelande om att det fanns två gratis startplatser till korta banan på Skandisloppet. Om jag sa ja? Ja, men så klart! När skjuts inte var något problem och bästaste trampkompisen Amira är på är det ju som att ödet puffar ut en på banan, så det blev en väldigt spontan lopp-premiär igår. Och en galet kul lopp-premiär.

Solen sken, luften val lugn, korta ben och med goooooda marginaler till start. Vi fnissade och rullade iväg. Trampade på, hamnade i en klunga som öste, vi öste och tänkte ja men vi får se hur länge det håller, klungan splittrades, vi återförenades över en banan och en kopp kaffe i depån, hookade upp en ny klunga, drog iväg, garvade, och rätt som det var vart vi ensamma…

Vi skulle ju köra korta banan och inte de andra… hm… vi garvade oss igenom resten av banan med bra tryck i pedalerna, några frågetecken, lite vilsekörning och skratt så magen krampade. Jag verkligen tokälskar att cykla med den kvinnan, hon är stark, galen och alltid på strålande humör.

Vi spurtade uppför kräkbacken och in i mål med en tid som höll för 7:e och 8:e plats bland damer på korta etappen. Amira fick rättvist 7:e platsen för extremt bra drag och cool slutspurt. Hon imponerar varje gång vi hojar ihop och hade jag inte bett om liiiite lägre fart i uppförsbackarna hade hon definitivt brakat i mål på ännu snabbare tid. Men sån är hon… världsabäst och snällast i universum.

Loppet i sig kommer jag minnas så länge jag lever, småfnissa och asgarva åt läääänge. Och jag undrar vad de krattande pensionärerna vid kolonilotterna tänkte när de såg två förvirrade ”djungelklädda” snyggingar cykla runt som frågetecken och letade efter pilar att följa. Gott så.

Älsk på gårdagen och älsk på premiären som gett mersmak på alla som kommer framöver.

Kram Elin

Foto: Happyride

Det är sen gammalt…

Hej måndag, vad snabbt du gick men vad härlig du var… Jag har lite saker jag klurar på, några kanske du kan hjälpa mig med.

  1. Bästa appen för att enkelt kunna se cykelvägar i Stockholm. Nytt jobb och nya rutiner liksom…
  2. Varför är man alltid så sugen på kaffe precis innan man ska sova?
  3. Har snöat in mig på (passande uttryck idag) på asiatisk mat. Ge mig tips på prisvärda restauranger, affärer och recept.
  4. Varför lämnar cykelprylar sånt ha-begär? Jag menar det finns ju typ ingen logik i alla olika saker som jag kommer på att jag nog ändå måste ha…
  5. När jag äter riskakor med Bregott så blir det alltid typ Bregott med riskaka. Love it.
  6. När man cyklar med ett gäng galningar så orkar man mer än man tror, det är sedan gammalt. Mmmm det kom vi fram till på kvällens cykelklass.

Imorn är det tisdag godingar, det firas med en extra stor kopp kaffe på morgonen det är faktiskt också sen gammalt. Så det så.

Kram Elin

Nu rullas det igång, häng med på en tur.

Japp, nu börjar loppen, racen, utmaningarna, prövningarna, det så många lagt så många timma inför gå av stapeln. Igår var det Lidingöloppet MTB, nästa helg är det Skandisloppet and so on…

Mina planer för säsongen är Halvvättern, två etapper på Ride of Hope och Velothon. Sen sa chiiiifen på Polar ngt om att hela teamet absolut ska köra Cykelvasan…ha ha ha, vi får la se hur det bir mä dä. Hur som helst så har jag planerat för denna säsong att det är träningen som är själva fokuset, att loppen får vara en krydda, en morot och inspiration för att göra träningen ännu mer kvalitativ. Jag ser ändå massa fram mot den där lite pirriga känslan på startlinjen och hoppas att de där ”varenda jäkla tramptag” har gett förutsättningar som gör att loppen blir härliga upplevelser.

Ride of Hope är något extra fin-fint, ett inspirerande sätt att samla pengar till Barncancerfonden. Jag cyklade sista etappen för… vad blir det nu… tre år sedan tror jag. I år blev jag tillfrågad att få leda mellanklungan de två sista etapperna på norra turen, självklart sa jag: jaaaaaa. Det ska bli asroligt. Det här är ju en tillställning med enormt stort hjärta där prestationen faktiskt är väldans sekundär. Så vill du hänga med på en tur mellan Västerås-Uppsala och Uppsala-Stockholm i snittfart på ca24-29km/h den 5-6augusti så skulle jag bli såååå glad.

Kram Elin

Cykelmode ala She Rides:ianer

Yeeeeeeeyyy, sol, värme och grönskan som smyger sig på.

Bara ben på hojen och lite lätt pollensnörvlande. Man liksom fylls av obeskrivlig glädje när luften är mer ljummen och kinderna suger åt sig fräknar. Jag har klickat hem lite nya cykelkläder och härnäst vill jag uppdatera min ”normalklädda” garderob, gillart.

Har ni sett att jag och min inspirerande vän Jessica är med i senaste numret av Hälsa & Fitness? Vi snackar lite cykling och visar träningsmode med mycket just cykelfokus. Jag gillar det jättemycket och tycker att grymma fotografen Linda fångade oss två spretiga, flortabelttsbleka, skrattande modell-rookies bra på bild:) Jag älskar Jessicas leende och att She Rides får så stor plats i både text och bild, mer girls ut på hojarna, whooop whooop.

Kolla in tidningen för att se allt ❤

Kram Elin

Varför smygstarta…

Varför ta det soft när man kan hoppa rakt in…? Ha ha ha, delade ett minne idag på Facebook från när jag mer eller mindre blev ”inkastad” att köra Lidingöloppet MTB, fick mys i magen och satt småflinandes på väg till Arlanda. Det verkar vara min grej ibland, att ”bara gört”, säga JA och låta utmaningen utveckla mig.

Idag jobbar jag min första ”riktiga” dag på nya jobbet, är i Piteå på Polars och Les Mills turné runt om i landet där vi låter Polar Club ”gifta sig” med Les Mills cykelkoncept RPM och Sprint som Emma var här och presenterade med högsta dosen energi. Roooooligt Robbert som Björne skulle sagt. Skitkul och superhärligt, utmanande och utvecklande, ja precis så som jag tänkt mig. Love it. Varför smygstarta när man kan gå all in?

Jag har hookat upp med den sköna bönan Anna från Les Mills och imorgon checkar vi ut och drar mot Gävle istället. Pulsbanden hänger på tork i duschen efter rengöring, och drömräven Roy som lillkillen skickade med mig väntar nu tålmodigt på att jag ska sova en stund och ladda om för morgondagen, kanske är bäst att göra honom till viljes…

Må bäst.

Kram Elin

 

 

En riktig jäkla Ego-Onsdag, nu blir vi Polare på riktigt.

Det är inte många dagar som återstår av april, och när maj drar igång så kommer även min vardag förändras en del…

Idag har jag jobbat med ”the dream team” ala Team Polar på Bosön och nätverkat på Klubbsverige Exclusive 2017. Självklart har en del av dagens jobb varit att hjälpa att dema våra grymma produkter men också för att visa upp mig som den som ska ta över rodret i maj och ha hand om Polar Club. Woooohoooo, yes, det stämmer, nytt jobb på G.

Att få jobba med träning på ett annat/nytt sätt, att få jobba med gym och fitnessbranchen och använda mig av all den kunskap och erfarenhet jag samlat under mina 12år i gymbranchen känns fantastiskt bra. Det har kliat i den organisatoriska delen av mig och jag är löjligt inspirerad att få sätta tänderna i detta.

Polar, pulsbaserad träning, gruppträning, gymbranchen, PT-coach… halli hallå…så rätt och så kul. Jag är så glad för detta. Taggad till tandköttet och så klart med lite pirr i magroten. Preciiiiiis så som det ska vara.

Jag kommer finnas kvar på SATS och köra en del klasser och även hålla igång någon rackarns PT-klient som vägrar att släppa taget 😉 (eller är det tvärt om…? <3).

Så håll i hatten, nu kör vi.

Kram Elin

 

Dags att börja grisa till det lite… bara gört.

Jag har börjat höja temperaturen i cykelsalen, alltså inte så bokstavligt att jag höjt värmen, neeeej då, men värmen lyfter liksom tillsammans med intensiteten. Efter ganska lång tid av fokus på tröskelträning (träning kring mjölksyratröskeln) i diverse olika former av intervaller som varit kortare, lååååånga, med kadensfokus, styrkefokus, watt-fokus, ren-glädje-fokus, mentalt fokus etc börjar jag nu lyfta mot VO2max och det där rejält obekväma, wiiiiiiiiii.

Judåååå, idag mixade jag först några lite något snällare (?) styrkeintervaller med en hög rejält grisiga 40/20. Två looper så vi får känna ”kärlek” mer än en gång…ha ha ha.

Jag är ju egentligen en sån där som faktiskt gillar att träna kring tröskeln, så jag har njuuuutit av långa intervaller, finlir och sånt där så det är liksom bara att gört nu. Och när man är klar, när känslan i kroppen är så där läckert mööööör så kan man ju inte låta bli att flina lite.

Så vill ni grisa lite framöver så vet ni vart jag finns… måndagar 17.15 på SATS Sveavägen, just sayin.

Ha en superbra vecka, det tänker jag ha.

Kram Elin

Safe with signs…

Jag satt precis och uppdaterade lite inspo och info i gruppen jag trampar Halvvättern med i sommar. Inlägget handlade om kommunikation på hojen, när man kör klunga och mycket fokus på tecken/handsignaler.

Vi var ute ett stort She Rides-gäng i helgen och trampade i storm, sol och hagel… just den distansturen får ett ”gött mos” av mig, men det jag skulle komma till är just vikten av att kunna signalera/kommunicera när man hojar många ihop och tight.

När jag pendelhojar så tecknar jag av rutin, men brukar tänka på att det vore ju fantastiskt om alla andra också kunde bjuda på lite tecken i trafiken. Jag menar det kan vara rätt trångt och brötigt där på cykelbanorna och mångar trampar som om att de är ensamma på banan, dvs svänger hit och dit utan att kolla eller varna, undviker hål och hinder i sista sekund så detr är svårt för dem som kommer efter att hinna reagera etc. Så varför inte posta lite handsignaler för cyklister oavsett om man kör klunga eller ej.

Den här bilden hittade jag på Roadbike.io. Dock tror jag de flesta ”här i trakten” signalerar ”stop” genom att sätta upp handen i luften. Sen kan man ju vara verbal och jobba med ringklocka också…

Har på känn att pendelcyklisterna kommer öka rätt rejält i antal nu när sol och vår börjar titta fram. Och till alla She Rides:ianer jag trampade med i helgen, tuuuusen tack för en händelserik tur 😉

Ha en fin söndag så rockar vi igång ny vecka imorgon.

Kram Elin

Unfold yourself

Unfold your heart. Open up every tiny space that has ever been closed. Unfold your heart and do not fear what is inside. Let it out, set it free. Set your soul free. Unfold your soul.

Unfold your memories. Carry them with pride because they made you. Let every cornerof yourself exist. Even though the past has past, unfold your memories and let go of what has to be set free.

Unfold your body. Crave and demand the space that is yours, that you need, that you deserve, that will let you be all you can be. Unfold your body, extend, grow and never let anyone steal your space.

Unfold yourself.
Breathe big, strong, proud and enjoy the space thats created for you, from inside and out.

Unfold yourself and be you.

 

Mina ord.

Kram Elin

Stolt ambassadör för MAMATUMMY DAY.

Det här är viktigt. På riktigt.

Det kommer allt mer träning för mammor, nyblivna mammor och gravida. Tyvärr finns det flera ”aktörer” som säljer in att om man som mamma anlitar deras träningsprogram ska man ”snabbt komma i form”. Det gör mig frustrerad… är det något man som gravid eller nybliven mamma INTE behöver hetsa med så är det väl att ”snabbt komma i form”. Det räcker (för mig) med att tänka på vad kroppen gått igenom för påfrestningar och förändringar och vad som faktiskt väntar en nybliven mamma för att med lite logik inse att det fåååår ta tid. No stress.

Därför. Bland annat därför är det viktigt med alla de aktörer som faktiskt kan sin sak om träning under och efter graviditet. Som certifierad MammaMage-tränare vill jag så klart lyfta fram MAMATUMMY DAY den 25/4. En dag som inte bara handlar om just träning utan har skapats för att uppmärksamma många av de fysiska besvär en graviditet kan bära med sig och som kan vara svåra att få hjälp med, men som framförallt behöver uppmärksammas.

Så nästa tisdag anordnas MAMATUMMY DAY på flera ställen runt om i landet. I Stockholm där jag bor kommer eventet hållas på Rosa Skrot, du kan läsa mer om dagen och schemat HÄR, men till exempel finns dessa aktiviteter:

13.15-13.45 Föreläsning och prova på ”Stark inifrån och ut”
Vad är egentligen diastas och har du MammaMage?

13.15-13.45 MammaRun praktiskt löppass kom-igång. Premiär för våra nya löpargrupper. OBS! Utomhus! Kläder efter väder.

14.00-14.25 Inspiration! Hormoner och hemorrojder ställer vanliga frågor som Katarina Woxnerud svarar på. Inget är för ”pinsamt”!

14.30 Föreläsning ”Träna mer”
När kan man börja med styrketräning, löpning mm?

17.30-18.15 Träning eller operation?
Kirurg och forskare Anders Olsson från SöS berättar om sin
studie om rektusdiastaser och erfarenhet av träning.

Är du nyfiken? Har du möjlighet att hänga på så gör det! Jag vill tacka Katarina Woxnerud och hennes grymma crew som ser till att detta händer och ger oss alla chans att utvecklas, lära, förstå och sprida kunskaper vidare. Ni rockar ❤

Kram Elin