Delar av mig.

Ibland önskar jag att att du inte fanns där, att du inte såg mig, att du inte stirrade på mig för du ser inte vad jag ser. Ibland önskar jag att jag kunde blunda för mig själv.

Ibland tror jag att det skulle vara enklare utan dig, utan dina förväntningar, förhoppningar och din tro. Jag vet att jag många gånger kräver för mycket av mig själv.

Ibland ser du på mig med oförståelse, förakt och förtvivlan, jag vill inte att du ska se på mig på det viset. Det enda jag ser är ju min spegelbild.

Sen fattar du till slut vad det handlar om, vad galet mycket värd du är, att det det faktiskt inte finns någon som du. Jag fattar att jag är unik.

Alla delar är delar av mig, som måste få vara som måste få existera. Allt från tvivel, förakt och frustration, till fullkomlig tillfredställelse och kärlek till mitt jag.

 

Mina ord.

Kram Elin

När det är äkta så känns det.

När det är äkta så känns det. Då kan inga filter förhindra eller försköna. Då kan inget undvikas, då måste det fram, igenom, förbi, ut… Det går inte att hålla tillbaka, det lirkar, lockar, trycker och exploderar. Brutalt, öppet och oredigerat.

Ilskan som vrålar inuti och får ögonen att svartna. Som får tungan och läpparna att spännas och sinnen att dras till sin yttersta spets. Där det vänliga slungas kraftfullt bakåt, en effekt av ljudvågen som bildas då mitt hjärta skriker av svärta.

Glädjen som plockar upp mig, med en lätt pust blåser mig upp i luften där jag får sväva, virvla runt med ett bubblande skratt som smakar sött nära till hands. Mitt ansikte är klätt av ett leende som är av äkta guld. Äkta guld som skapats av värmen som existerar inuti. Värmen som håller mig, lyfter mig och kärleksfullt förser mig vidare, framåt.

Sorgen som bedövar, lägger sig likt en tung filt över min kropp. Över mitt ansikte. Över min själ. Mitt jag. Den borde trösta mig, omfamna mig men allt jag känner är en rädsla att bli kvävd. Kvävd av såret som uppstår när jag brister, när jag inte längre kan se bort, ignorera eller värja mig. Tyngden som håller mig nere, sväljer mig hel som en tjock kvalmig dimma. Sorgen kväver mig och tårarna är det enda som kan få dimman att lätta.

Hoppet får mig att långsamt öppna mina ögon igen, lyfta blicken och våga se. Se det som varit, det som är, det som blivit. Lugnet från marken, från jorden där jag på darriga ben får fäste, kan resa mig. Stark. Modig. Hoppfull.

När det är äkta så känns det.

 

 

Mina ord.

Kram Elin

 

Unfold yourself

Unfold your heart. Open up every tiny space that has ever been closed. Unfold your heart and do not fear what is inside. Let it out, set it free. Set your soul free. Unfold your soul.

Unfold your memories. Carry them with pride because they made you. Let every cornerof yourself exist. Even though the past has past, unfold your memories and let go of what has to be set free.

Unfold your body. Crave and demand the space that is yours, that you need, that you deserve, that will let you be all you can be. Unfold your body, extend, grow and never let anyone steal your space.

Unfold yourself.
Breathe big, strong, proud and enjoy the space thats created for you, from inside and out.

Unfold yourself and be you.

 

Mina ord.

Kram Elin

Orden.

Orden från dagens yinyoga. Tillägnat Stockholm.

Vi

Vägen ut sker tillsammans.

Sida vid sida med en rustning av kärlek. Värmen från våra hjärtan bryter kylan från det okända och skapar ånga som stiger i luften.

Imma omvärlden med kärleken från din utandning, låt den omsluta, omfamna den som saknar den mest.

Våra gemensamma hjärtslag bultar starkt, tryggt som en dov trumma i evighet. Rytmen, monoton och kallande i dimman av ilska.

En hand som sträcker ut, berör, når, fångar och håller dig även om omvärlden ibland skrämmer med oförstånd och grymhet.

Tillsammans. Hand i hand med breddade bröstkorgar, modiga, stolta, öppna och inkluderande. Luften i lungorna och vibrationerna från våra hjärtslag.

Tillsammans är vi enade.

Tillsammans är vi starka.

Tillsammans går vi vidare.

 

Mina ord.

Kram Elin

Words.

Om jag öppnar mitt hjärta, fullt ut och visar dig allt det jag är…Stannar du då?

Om jag visar dig den svärtade kanten av min själ som ingen fått ta del av förut…vågar du se?

Om jag visar dig mitt oretuscherade jag, min absoluta verklighet… tycker du då fortfarande att jag är vacker?

Om jag öppnar mitt hjärta fullt ut och visar dig allt, om jag ångrar mig och faller… snälla fångar du mig då?

 

Om du öppnar ditt hjärta och visar mig ditt allt, ditt innersta jag så stannar jag hos dig.

Jag kommer älska även soten och askan som blivit kvar i din själ av ilska som passerat.

Du är det vackraste som finns när du är ditt ärliga jag.

Om du öppnar ditt hjärta, blir rädd, snubblar och faller så fångar jag dig.

 

Jag öppnar mitt hjärta för mig själv med sot, skavanker, ärr från förr och hopp om framtiden.

Jag. Älskar. Mig.

 

Mina ord. Till dig.

Kram Elin

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

När det blåser som mest, när stormen kastar dig fram och tillbaka så dagarna skakas om, det är då dina rötter kramar hårdare om jorden, rotar sig och fäster dig trygg. Det är då du måste våga öppna din mun, andas in djupt, tydligt och inhalera livets virvelvindar.

När orkanen närmar sig får du inte vika av för att undvika. Släpp ditt hår fritt, sträck på dig, vänd ansiktet uppåt och låt luften svalka din nacke. Låt håret locka sig, trassla sig i vinden för du vet att det kommer landa igen när det slutar att blåsa.

Utan motvind finns ingen medvind. Du behöver inte ha vinden i ryggen för att vara trygg, för att våga ta nästa steg. Bredda din bröstkorg och möt tornadon med ditt hjärta. Öppna din mun och slut dina läppar runt den kyliga luften, håll den för att sedan andas ut mjuk värme.

Låt luften vara fri, låt den virvla, existera som den är, utmana för att utveckla, kännas för att leva.

Var inte rädd när det blåser, du är stark, du är fri.

 

Mina ord.

Kram Elin

                (Bild: Pinterest, Flickr.com)

Med skygglappar och filter.

Jag sluter mina ögon, stänger omvärlden ute en stund, tar in och tar emot allt jag hittar inuti. Jag hittar det jag söker, det jag vet existerar, det jag har längtat efter.

Jag sätter skygglappar och filter på och väljer bort det som äter mig, som tar från mig utan att ge tillbaka. Jag känner min styrka och glöd växa, passionen som pulserar i kroppen och gör mig ännu mera levande.

Jag tillåter allt att kännas att finnas men jag väljer hur det formar mig. Låter verkligheten landa, rota sig och ser sedan till att min vilja, min styrka, min glöd tar ett språng, tar spjärn och med hjälp av rötter i jorden, genom eld och vatten med vinden i ryggen lyfter till nya höjder.

 

Mina ord.

Kram Elin

Vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Till dig min son, att läsa när du blir äldre, när du behöver det som mest, när du orkar som minst och när några ord kanske kan hjälpa dig på vägen.

Sluta aldrig att tro på dig själv. Fortsätt kliva på i livet med direkta, tveklösa och stora steg. Världen är din och du kan bli precis allt det du vill, sluta aldrig att tro, sluta aldrig försöka. Ibland snubblar vi och faller, men det är då vi lyfter blicken högre och vill ännu mera.

Sluta aldrig vara dig själv. Du är underbart unik. Det finns ingen som du och allt det du själv kanske vill skala av eller förminska är precis det som gör dig så fantastisk. Ingen är som du.

Var ödmjuk och behandla andra med respekt. Genom att hjälpa och lyfta andra, genom att lära dig från andra och se dina medmänniskors värde kommer du växa. Andra kommer att lära av dig och behandla dig med respekt, de kommer växa.

Sluta aldrig älska. Andra och dig själv. Livet kan göra ont men om du glömmer eller gömmer ditt hjärta kommer livet bli kallt. I kyla är det svårt att blomma och vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Var stolt. Över det lilla och över det stora. Var glad och se även de små sakerna i livet och i dagen, bara du vågar se dem så finns de där. Sträck på dig och stråla så där så hela omgivningen glöder.

Sluta aldrig att känna.

Bara var dig själv, precis som du är med allt det du är. ❤

Till dig min son, men också till alla ni som behöver det som mest, nu eller sen. Tillåt dig själv att slå ut i blom för vad är livet om du aldrig får slå ut i blom?

Kramar Elin

 

 

 

What if.

What if there was no tomorrow, if today was your last day, your last chance to live. What would you do? How would you treat yourself? How would you treat others? What would you think and say? How would you live? Live today.

What if there was no other? If there was only you, right here, right now. No one to judge you. No one to tell you right from wrong. The only one you had to listen to, pay attention to, take care of was you. Right here, right now. There is only you.

What if you had a mirror in front of you? What if you saw all your beauty, that beauty that everyone else can see? That beauty that is created from alla the layers of you. Your past, your memories, your hopes, dreams, thoughts and emotions. The beauty that comes from the wholeness of you. All of you.

What if you live today, right here, right now? What if you let you be you? What if you love you? All of you.

 

Mina ord.

Kram Elin

The Power of You

Don’t you ever hesitate, take that next step, the step that allows you to become even more of you. The step that allows you to se the full power of you.

Don’t you ever bend yourself backwards just to please someone else, because you are scared of their reaction of resistance. Stand tall, stand strong, let them se and experience the full power of you.

Don’t you ever hold back the essence of you, whatever it is, whatever it feels like, whoever you have in front of you, around you or behind you. Don’t you ever hold back. Show it all. See it all. Be it all. The power of you.

 

Mina ord

Kram Elin