Urban Move på Yogobe <3

Ni vet Yogobe, det där proffsiga företaget som ser till att människor kan få grym träning levererad hem, via datorn? De som fokuserar mycket på just yoga men som också ger chans till annan typ att träning, för att till exempel komplettera yogan?

Tänk dig att få frågan av dem att vara den personen som tillsammans med dem plockar fram ett träningskoncept…

Wawawiiiwa.

Mmmm, jag fick frågan och som den ”ja-sägare” jag är sa jag utan tvekan JAAAA. Sen vart jag lite skraj. Ja, för jag ska vara ärlig, sånt här är läskigt. Träningsvärlden består inte bara av de som kör ”whooop whooop” och hyllar de som vågar. Träningsvärlden består också av kritiska ”nja-sägare” som inte alltid är helt snälla. Och tar du då för dig, whooop whooopar dig själv, levererar något du tror på så får du också vara beredd på att en och annan svidande kommentar kan riva förbi. Men det struntade jag i och sa JAAAAA ännu högre.

Men nog om det. Jag spenderade försommaren åt kreativitet ala träning, testade upplägg och tankar på mig själv och inget anande vänner då detta var ”hemlig-stämplat”. Sommaren bjöd på filmning med härlig cykelbränna under direktioner av den sköna bönan Vevve. ❤

Vad är det jag gjort då? Vad går det ut på? För vem och hur tar man del av det?

Urban Move. Det är vad det är. Käääärlek till kroppen.

En klass, ett koncept, rörelser eller bara ett sätt att röra sig för att stärka kroppen utifrån de behov jag ser att många behöver idag. Detta mycket baserat på de erfarenheter jag fått genom mitt yrke som Personlig Tränare. Massa, massa, massa fokus på höfter, skuldror, stabilitet, rörlighet, styrka och så en krydda av untz untz. (En piskan-klassiker kan man väl säga…;))

Massa skoj, inga krav, enkelt, genomförbart, lite jobbigt (ok ibland ganska mycket jobbigt om man vill gå all in), utmanande för att utveckla och förhoppningsvis så inspirerande och givande att man vill göra det en hel hög med gånger.

Skulle kalla det träning med mycket fokus på core och rörelser som stärker dig för livet runt omkring dig.

Här hittar du mig i Team Yogobe. Sen finns det faktiskt en till ”braig” sak, om du känner att det här är nog något för dig så ange kampanjkod WENNMAN när du skapar ett konto på yogobe.com och få dina första 30 dagar helt gratis och utan bindningstid.

Det skulle jag lätt kunna klämma till en ”gött mos på”.

Jag är galet stolt över det här, tok-galet stolt närmare bestämt och faktum är att so far har det bara varit ”whoop-whooop:iga” kommentarer som nått mig. Tack alla för det fint mottagande av Urban Move och tack Yogobe för chansen ❤

Kram Elin

 

 

Annonser

Stolt ambassadör för MAMATUMMY DAY.

Det här är viktigt. På riktigt.

Det kommer allt mer träning för mammor, nyblivna mammor och gravida. Tyvärr finns det flera ”aktörer” som säljer in att om man som mamma anlitar deras träningsprogram ska man ”snabbt komma i form”. Det gör mig frustrerad… är det något man som gravid eller nybliven mamma INTE behöver hetsa med så är det väl att ”snabbt komma i form”. Det räcker (för mig) med att tänka på vad kroppen gått igenom för påfrestningar och förändringar och vad som faktiskt väntar en nybliven mamma för att med lite logik inse att det fåååår ta tid. No stress.

Därför. Bland annat därför är det viktigt med alla de aktörer som faktiskt kan sin sak om träning under och efter graviditet. Som certifierad MammaMage-tränare vill jag så klart lyfta fram MAMATUMMY DAY den 25/4. En dag som inte bara handlar om just träning utan har skapats för att uppmärksamma många av de fysiska besvär en graviditet kan bära med sig och som kan vara svåra att få hjälp med, men som framförallt behöver uppmärksammas.

Så nästa tisdag anordnas MAMATUMMY DAY på flera ställen runt om i landet. I Stockholm där jag bor kommer eventet hållas på Rosa Skrot, du kan läsa mer om dagen och schemat HÄR, men till exempel finns dessa aktiviteter:

13.15-13.45 Föreläsning och prova på ”Stark inifrån och ut”
Vad är egentligen diastas och har du MammaMage?

13.15-13.45 MammaRun praktiskt löppass kom-igång. Premiär för våra nya löpargrupper. OBS! Utomhus! Kläder efter väder.

14.00-14.25 Inspiration! Hormoner och hemorrojder ställer vanliga frågor som Katarina Woxnerud svarar på. Inget är för ”pinsamt”!

14.30 Föreläsning ”Träna mer”
När kan man börja med styrketräning, löpning mm?

17.30-18.15 Träning eller operation?
Kirurg och forskare Anders Olsson från SöS berättar om sin
studie om rektusdiastaser och erfarenhet av träning.

Är du nyfiken? Har du möjlighet att hänga på så gör det! Jag vill tacka Katarina Woxnerud och hennes grymma crew som ser till att detta händer och ger oss alla chans att utvecklas, lära, förstå och sprida kunskaper vidare. Ni rockar ❤

Kram Elin

 

Fem jäkligt heta träningstips.

De senaste dagarna har det fullkomligt pulserat på jobbet, dvs på gymmet. Träningen inför sommaren har tagit ett bautasteg framåt, samtidigt som man får vara lite extra flexibel (både i val av övningar till klienter och att hastigt kunna ducka för en hantel som skickas ut i luften) i trängseln så älskar jag energin och liksom glöden.

Här kommer fem jäkligt heta träningstips från mig i vårfeelingstider:

  1. Träna aldrig för någon annan skull. Det är bara du, du, du, du som bestämmer om, var, när och hur. Visst ibland behöver man ”bara gört” men låt den största delen av din träning komma från hjärtat, dvs att du vill, vill, vill.
  2. Ha kul. Träna det du tycker om. Kisa med ögonen och om du behöver strunta i vad som är inne, hetast just nu etc. Testa nytt om du vill, var nyfiken, men om det är stavgång, rugby, simning, discoträning i gymmet, dans eller vad som helst som är din grej, go for it. Om du älskart kommer du vilja göra det igen, och återkommande frekvent är ju något vi gillar.
  3. Hitta inspiration. Något som peppar dig, triggar dig. En kompis att träna med, en grym gruppträningsklass, en grym gruppträningsinstruktör, nya träningskläder, Strava, sköna miljöer, en kurs eller ett team. Jag får bla inspiration via Instagram och den HÄR killen. Gillar många av hans övningar och hans tänk. Lånar en del till min egen träning och om det känns gött så får även vissa av mina klienter ta del av rörelserna.
  4. Små steg i taget ger hållbar förändring, och jag hoppas att även din plan är att komma igång för att behålla träningen i din vardag för resten av livet? Planera in i förväg, börja med en eller två gånger i veckan, gör det möjligt för dig att lyckas. När i lyckas blir vi positivt inställda och vill fortsätta. Ha inte så höga krav på dig själv och glöm inte återhämtningen, vila, mat och sömn.
  5. Se dina framsteg. På riktigt något av det svåraste som verkar finnas för oss människor. Notera och stoltsera med din utveckling, du är grym ju. Kanske det var ett enormt hinder, som att bestiga Mount Everest, bara att packa träningsväskan, och nu längtar du faktiskt efter att röra på dig. Eller kanske knän och axlar inte gör ont längre eller wawawiiiiwa du har börjat känna dig starkare, stoltare och piggare. Som sagt, du är grym ju, våga bara se och ta in det.

Over and out ❤

Kram Elin

Vill du leka med mig?

Det är måndag, jag har haft en awsome helg och gjort precis det jag behövde som allra mest: laddade batterierna. Älskar känslan av att ha energi. När jag trots att jag gått upp i ottan känner det där pirret i kroppen som får mig att vilja busa, dra dåliga skämt, kramas och ge det där lilla extra till klienter och klassdeltagare. Bästa sättet att starta en vecka.

Hur gör du för att ladda dina batterier med energi? Familjetid? Ensamtid? Musik? Gott i magen? Sömn? Eller kanske träning?

Jag har just nu en lite lugnare period som PT, faktum är att det finns ett par luckor på mitt PT-schema, så är du sugen på att komma och ”leka med mig” hör av dig. Skicka ett mail, ett pm eller lämna en kommentar.

Jag jobbar på SATS Stureplan som PT och trivs utmärkt, har du inte varit hos oss så kom och hälsa på.

Vad jag kan hjälpa dig med? Pulsbaserad träning så klart, stabilitet, styrka och rörlighet, tränar ett par cyklister och en längdskidåkare för att optimera deras insats på skidor och hoj. Är Certifierad Mamma-Magetränare  och tränar både gravida och efter graviditet, PT-yoga… Har hjälpt flera med knä-, rygg och axelproblem som har blivit för ”bra” för sjukgymnastik och behöver ta nästa steg men behöver hjälp. Merparten av oss människor behöver styra upp corestabilitet, balans, höfter, axlar och skuldror, så personlig träning kan handla om så mycket mer än att snabbt komma i form till sommaren.

Nu ska jag sätta mig och planera lite inför veckans cykelklasser, vad säger vi om det? Gött Mos ❤

Önskar er en fab start på veckan.

Kram Elin

img_0406.jpeg

 

Helt ärligt, och jäkligt härligt.

”Är du sån där som äter hälsosamt, jag menar tänker du mycket på vad du äter?”

Vääääldigt vanlig fråga, framförallt när jag har min PT-tröja på mig. Så här kommer mitt svar.

Nej, jag tänker inte jättemycket på vad jag äter, försöker tänka allsidigt, mättande, gärna inte för dyrt, gärna enkelt, absolut gott och förhoppningsvis näringsrikt. Men ibland tänker jag inte alls, orkar inte, då är det typ första bästa som gäller.

Om jag äter hälsosamt? Absolut, helt klart. Jag äter galet hälsosamt, jag äter lite av allt, det tycker jag är hälsosamt. Igår tog jag en lunch med ett par sköna bönor på mitt favvohak för tillfället ”Holy Greens”, är lite besatt av deras Laxocado och Asiatisk trädgård. Mumma i magen.

På tisdagar har morgonklienter på Stureplan och lunchklass på Regeringsgatans (SATS), sedan alltid fler klienter på Stureplan efter klassen innan det är hemgång. På tisdagar kör jag följande rutin: På väg till klassen plockar jag upp en Cappucino från nåt trevligt cafe och en cheesburgare på Mc Donalds, ger en bra blandning energi till klassen, och så oftast en korv med bröd från NK-grillen (ja men fint ska dä va) på väg tillbaka på Stureplan. Rutinen har funkat klockrent hittills så den blir kvar.

Jag försöker dra ner lite på kaffet då min mage lätt blir knas, men det går sådär bra, det är alldeles för gott och trevligt med kaffe och ofta är det själva fikasällskapet som lockar.

Boostar mitt immunförsvar med zink och bättrar på mina värden med extra järn, det är väl vad jag tillför som kosttillskott, förutom om jag känner att jag håller på att bli förkyld för då ”knarkar” jag vitaminer, sprayer, örter etc som tusan då jag HATAR att vara sjuk.

Smör (Bregott) är en viktig ingrediens och mina morgonsmörgåsar är väl det som lockar mig upp när klockan ringer i ottan. Godis äter jag inte varje dag, kör oftast lite lördagsgodis med lillkillen, men blir jag sugen på favoriten Haribonappar eller liknande nån annan dag äter jag med glädje.

Just det, galna mängder bananer får jag i mig, minst två om dagen. Har länge sagt att jag borde vara sponsrad av Chiquita och är typ förvånad att jag inte är gul och böjd då en del påstår att man blir vad man äter…

Ungefär så… så som du märker äter jag helt klart hälsosamt. Det är helt ärligt och jäkligt härligt.

Kanske är detta inlägg för dig helt ointressant, men då frågan kommer upp med jämna mellanrum och det för mig är viktigt att som människa, som Elin, men också i mitt yrke (Personlig Tränare) att kommunicera verkligheten, ja min verklighet som enligt mig själv är balanserad hälsosam och tillgänglig efter mina förutsättningar så berättar jag.

Ha en fin helg.

Kram Elin

IMG_9662.JPG

 

 

Igår vilade jag. Idag är jag stark.

Igår vilade jag. Idag var jag stark.

Så funkar jag. Jag har lärt mig. Så funkar alla, vi behöver återhämtning för att bygga upp och bli starka, för att ta till vara allt det vi investerat i tid och engagemang i vår träning. Tyvärr är det lätt att glömma vilan. Det är lätt att bli hetsig, kaxig och tro att om jag bara pressar liiiiiite till så blir jag ännu bättre, ännu starkare, orkar ännu mer, för det går ju så bra nu.

Och visst är kroppen häftig, visst tål den massa, en hel hög massa, men tills slut tar det stopp och då nallar den av resurserna istället för att lägga till mera power, hjärta, energi, glädje och hela faderuttan som träning bör ge oss.

Stressiga perioder på jobbet, stressigt hemma kanske även kräver ännu mer vila än de perioder när du är lugnet själv och det känns som att allt flyter på…

Älskar känslan av att vara stark, och är glad att jag fattat vad just min kropp (och knopp) behöver för att hämta hem och bygga upp. Med all den tid jag lägger på min träning skulle jag tycka att det vore rätt pissigt om min fysiska form och psykiska form också för den delen bara gick nedåt…Kan vara värt att ta sig en funderare ibland för visst vi alla kunna säga som Glenn (jag lånar den igen Glenn) ”Det är skönt att vara stark”.

Kram på er.

Elin

img_3754

 

Stark varannan vecka.

Säsongen för ute-tramp med bara ben och armar närmar sig dag för dag, idag var det lite varmare vindar och dubbdäcken mötte bara grus och asfalt, is och snö har försvunnit, men lär väl komma tillbaka innan vi kan ropa tjooohoooo fullt ut. Jag veeeet, men en nypa positivt tänkande är ju aldrig fel.

Som det ser ut nu har jag tänkt att hålla fokuset på träningen den här våren och sommaren, att de lopp jag ska köra får vara mer en avstämning på om träningsupplägget ger resultat. Sen vet jag ju att det bor en vinnarskalle i mig så jag kommer säkert trycka de där pedalerna med allt jag har för att få de tider jag önskar, kan inte hjälpa det, sån är jag.

Just nu lägger jag mycket fokus på tröskelträning, styrkeuthållighet och hålla igång utetrampandet till dess att det blir lovely och jag kan rulla ut på racern med ren och skär glädje i hjärtat utan att huttra och vara rädd för isfläckar. Än så länge funkar det bra, tycker det ger mig något och framförallt har jag kul och känner mig driven. Kör en enkel varannan-vecka-periodisering som får hålla ett tag till innan den finslipas. Varannan vecka lägger jag extra tid på hojen och kan förvänta mig trötta ben i slutet av veckan, och varannan vecka är jag stark, när kroppen fått mer återhämtning.

Det fina är att jag de veckorna med mycket kvantitet, när jag känner mig sliten kan jag luta mig tillbaka lite i att det är ok, ok att det tar emot att inte alltid kunna leverera, att förstå varför och att det finns en tanke med det också. Sen kan jag ju även längta till den starka veckan, att få ta ”revansch” att då få känna att kapaciteten finns. Jo, jag gillart.

Hur gör du för att hålla glädjen och motivationen i din träning just nu?

Kram Elin

img_3114

 

Samla poäng på energikontot, rör på dig, le… och kasta ut vågen.

På tv poppar det konstant upp reklamer på hur du snabbt, enkelt och härligt glatt kan droppa kilon på rekordtid, bli snygg och lycklig. Jag har nog aldrig fått så många frågor av folk om hur jag äter, om jag tänker mycket på vad jag äter och om jag äter nyttigt.

Ja, jag vet att det är januari med allt vad ett nytt år innebär. Men jag blir fasiken lika trött på denna vikthets ändå. Inte på de som frågar, jag gillar att man frågar för då kan jag svara och berätta hur jag tänker. Nej, jag blir trött på att vi fortfarande matas med info och reklam om hur vi kan göra för att snabbt bli smala och lyckliga. Har vi inte kommit längre? Dieter hit och dit som inte är varaktig livsstil eller hälsa, det är företag som vill tjäna pengar på vår dåliga självkänsla.

Visst kan det vara bra för människor som verkligen är överviktiga att droppa något kilo, men frågan är hur, och tycker man inte om sig själv på riktigt, ärligt och rakt igenom innan så är ett antal kilo mindre inte någon garanti för total, evig lycka och bättre självkänsla.

Stark, frisk, pigg med energi kvar för livet. Det ger glöd inifrån som gör dig assnygg. Ett brett leende för att du tycker om livet och det som är du kommer få dig att stråla mer än ett rippat sexpack. Fasen, se det du har som gör andra avundsjuka!Nej, du behöver inte vara rädd för förändring, det är inte fel att vilja träna, äta bra, tycka om det man ser i spegeln, men jag ser ju hur svårt vi har att faktiskt tycka om, gilla, älska det vi har… Det är synd. Ni vet hur det är, vi lever bara en gång.

Ät varierat, träna, bli stark- inifrån och ut, gör sådant som gör dig glad och får dig att må bra, ta hand om dig, se dina styrkor, älska dig själv med allt det du är, var inte så jäkla hård mot dig själv, samla poäng på energikontot som får dig att orka mer, rör på dig, le… och kasta ut vågen.

Puss på er.

Elin

img_0335.jpeg

 

 

Världsafin komplimang.

 

Jag ser hur branschen jag jobbar i, träningsbranchen, PT-branchen utvecklas. Blir mer varierad, nischad, färgstark, valbar och formbar. Jag är helt med på att varje individ behöver unik hjälp/vägledning, för att utvecklas efter just sina unika förutsättningar och mål. Klart att vi som PT:s, som personer är mångsidiga och anpassar efter personen vi har framför oss, och ibland hjälps vi åt, ”delar” på klienter för att ge dem lite från flera olika träningsfilosofier. För vi har alla våra träningsfilosofier, som förhoppningsvis också utvecklas med tiden. Me like att vi är olika och unika, precis som våra klienter.

Men nu till saken, det hände idag tisdag så det får bli som en ”Ego-Onsdag” en dag i förskott. Idag kom en man fram till mig i gymmet när jag stod och väntade in min nästkommande klient. Han bad om ursäkt om han störde och sa att han bara ville berätta en grej… ”Jag har sett dig i gymmet hur du arbetar med bl.a. speciellt en av dina klienter, det är så fint att se hur ni tränar. Att allt inte bara handlar om ta i tills man spricker, att du liksom finns där, stöttar, lirkar och fångar upp när det behövs…”

Vilken världsafin komplimang! Och vad fint att han sett, noterat och sedan tog sig tiden att berätta vad han tyckte. Tack ❤

Det satte pricken över i:et på min dag idag, det som gjorde mig allra mest glad var att han såg det ”mjuka värdet” och vikten av det. Det mjuka värdet som faktiskt är en stor del för mig i min yrkesroll. Där självklart klientens utveckling och mål har prio ett, men där samspelet är en lika viktigt del och som måste för att ta sig fram till målet.

Mmmmmm, allt gott.

Kram Elin

img_0404.jpeg

Se verkligheten mer för vad den är och ge den några tusen likes…

Jag tycker jag har kommit långt, men måste fortfarande vara medveten och aktiv i mitt tänkande. Jag vet var min bas är, men fasiken visst blir jag fortfarande påverkad av allt som flödar runt mig i vardagen, i samhället i världen.

Även om jag vet vart jag står, vet vad jag står för, vet vad jag kämpar för så är det fortfarande gånger när jag trillar dit…

…när jag funderar över om magen är tillräckligt platt, huden tillräckligt slät, rumpan tillräckligt petig, om jag är tillräckligt glad och tillmötesgående. När världen av korrigerade bilder påverkar mig och social media når in under huden med alltid käckt, glatt, snyggt och härligt. När jag ”glömmer” hur olika förutsättningar vi har och hur nischat vi skapar oss gemensamma utopier och ideal.

Det gör mig trött och less, mest på mig själv för att jag inte är starkare än att jag kan stå emot tanken, att jag ens låter den snudda mig. Jag vet ju att mina ben är starka, uthålliga och grymma, att min mage må vara mjuk men är funktionell och går med på allt jag utsätter den för, att det är ok att jag tappar tålamodet emellanåt, ja ni hajar grejen…I do like it.

Det gör mig lite sorgsen, för om jag med den erfarenhet jag har av livet, med den kunskap jag har om kropp och hälsa, med den kärlek jag ändå kan ge mig själv, om jag ändå ibland tvekar… Hur är det då för alla de som inte haft möjlighet att bygga sig en bas av självkänsla som inte vill eller kan stå emot, som liksom äts upp och sväljs hela av en jäkligt nischad bild av hur vi ska vara och se ut för att vara lyckade.

Jag säger inte att det är fel att bry sig om sitt utseende, det gör jag också, men jag önskar att vi kunde lägga drivkraften i våra liv, i våra värderingar, i hur vi ser och bemöter oss själva på något bredare och större. Hur vi ser och bemöter andra.

Det kom liksom över mig idag när jag tog mig några knäböj i gymmet efter min cykelklass. Där jag först mötte min blick i spegeln och såg en tussig snart 40-taggare med mascara i hela fejjan, pufflugg ala 80-talet av svetten och lite mjukheter här och var. Jag såg faktiskt de där starka benen, en bra hållning, fart i blicken och hörde mig själv dra ett halvdåligt skämt med en stackare som gick förbi…gillade det…och fick en plötslig enorm önskan att fler skulle gilla det de ser när de möter sin egen bild och blick i spegeln, när de möter sig själv. Oftare. Mer och mer. Se verkligheten för vad den är och ge den några tusen likes istället för att se den genom ögon färgade av svåruppnådda ideal och skyhöga krav som bara bryter ner.

Hmmmm. Så känner jag. Ville bara dela det.

Kram Elin