Utan tryck.

Ja, men äntligen kom jag väl upp på den där hojen utomhus igen, igår tog jag min CX in till jobbet och universum firade mitt initiativ med att jag träffade på Ulrika som också skulle in mot stan så vi fick en kompispendling. Wooohooo vad trevligt, det gör jag gärna om.

Jag tycker att Strava är en trevlig manick och ska erkänna att jag tycker det är extra kul att dela de rundor som haft bra fart, därav är de här CX-pendlingarna inte de allra mest ego-boostande att lägga upp. Men… jag struntar i det, jag struntar i farten nu ett tag, lyfter bort den prestationen från mitt eget ego och tänker bannemig myspendla nu. Inte för att jag varit en speeeeeedo innan men ni kanske förstår vad jag menar…

Och yes, kylan, höstluften, de tjockare däcken, tyngden känns helt plötsligt lättare, roligare och friare. Tänk så svårt det ska vara ibland bara för att egot tar över och vill styra. Jag kommer säkerligen svära och muttra framöver, och när snön och dubbdäcken är ett faktum får jag med all sannolikhet köra den här anti-ego-turen igen. Men fram tills dess ska jag tamejtusan köra utan tryck och försöka få till lite mera kompispendling för det var verkligen superlyx.

Kram Elin 

Lillkillen kör så klart också en riktigt fin cykel ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s