Inte utan mina kompisar.

Långtur. Nynäshamn och tillbaka.

Det finns en mening som beskriver dagen väldigt väl: Inte utan mina kompisar.

Ni gör att jag orkar, att jag pressar, tänjer fysiska och mentala gränser.

Det lugna peppet och otroliga kunskapen kring cykling och platserna vi swischar förbi, den orangea fladdrande jackan som låter som ett segel i vinden, de glada trallande orden, de starka benen som matar på, mina kompisar. Fasen vad grymma ni är.

Jag lär mig, om allt, om mig själv, om dem, om att hålla ihop och hjälpa varandra. Det är fint.

Tack för idag kompisar, nu är vi ett antal tramptag närmare Vätternrundan och andra utmaningar. ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s