Som en kastspya från hjärtat.

Har ni någon gång känt er påhoppad av era känslor?

När ni inte riktigt kan förklara för varken er själva eller någon annan exakt vad det är som känns, men att det bara känns så jäkla mycket?

Precis just där är jag.

Nu.

Jag mår toppen, fantastiskt bra, är varken trött, hungrig, hormonell, stressad, irriterad eller något åt det hållet, skulle någon fråga skulle jag ärligt kunna svara ”tipp topp med två tummar upp”. Ändå är det som att bröstkorgen vill öppna sig och pumpa ut alla möjliga slags oidentifierade känslor. Som en kastspya från hjärtat.

De senaste dagarna har jag lyssnat mer på mig själv. Jag har gett mig själv mer tid på den där yogamattan, på olika sätt, på olika nivåer, med olika intentioner, jag har varit där. Är det här effekten av stillhet och egentid med jaget?

Jag menar inte att jag inte gillar och uppskattar det. Jag kan bara inte riktigt ta in allt det som känns. Jag vill liksom sortera upp det, placera in det i små fack så jag vet vad allt betyder, men det hoppar omkring och byter plats med varandra hela tiden. Och vet ni, även om det blir lite rörigt så tycker jag om det. Att jag inte kan styra det. Att det finns där och gör som det vill. Att det händer saker. Att kroppen styr mig istället för tvärt om ibland.

Ibland.

Lite läskigt att känna ibland. Lite läskigt att erkänna ibland. Blev mycket snack om feelings idag. Men så är det. Ibland.

Kram på er ❤

 

IMG_6353

 

Annonser

2 thoughts on “Som en kastspya från hjärtat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s