Ett sånt där frö gror, man ska aldrig säga aldrig;)

Visst kan man läsa in tecken i det mesta. Jag tror jag är rätt så bäst på det.
Jag ser massa tecken som verkar spännande och tänker att de är utströdda just till mig.
Den här helgen har jag sett några fler, och ett liiiiiitet frö har börjat gro.

Egentligen kom väl första tecknet när Amira fick mig att loooova att jag någon gång ska testa att cykla MTB. Jag tycker det verkar läskigt, faktiskt jätteläskigt. De som kör pratar ju om hur de åker omkull titt som tätt, får blåmärken, skrapskador, hjärnskakning, brutna ben och en massa mer. Jag är faktiskt inte ett dugg förvånad då man ska cykla i rullgrus, över rötter, gropar och andra naturliga farligheter.
Jag tycker absolut inte om att slå mig, och är en fegis. Men en nyfiken, ja-sägande fegis.

Sen började mannen min att hinta om att han var sugen på MTB, att vi kunde köra ihop… ooooh, tänkte jag, köra ihop. Fortfarande skeptisk, men något börjar pirra i hjärnan. Mer, mer, och mer.

Och som en prick över i:et kom Jessica med sin sista lucka på sin adventskalender med ”storslamsvinster”, tex Cykelvasan. Så klart ett tecken, eller hur? Måste vara något slags tecken? En trigger till att börja trampa på de där farliga cyklarna också? Och hur som helst är ju det där fröet sått.

Fasiken jag som sagt att jag inte ska… men, man ska aldrig säga aldrig. Blir lite nervös bara av att skriva det här…  Hmmm…däremot kan man säga kanske, kanske, kanske.

att-gro

Annonser

2 thoughts on “Ett sånt där frö gror, man ska aldrig säga aldrig;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s